Somnade vid ratten och vaknade brutalt
"vaknade med ett ryck bakom ratten, hjärtat slog frivolter i kroppen och jag slet brutalt ..." ha ha en cliff-hanger, läs vidare för att veta resten......
I går fredag var jag ner till NK för att dema lite espressomaskiner och Mauro kaffe igen, och kom i säng på tok för sent för att det skulle vara bra. Dagen började med att jag fick sitta och åka i 90 km/h hela vägen ner t o m på 110 väg. Vad är anledningen till detta då? Jo har precis köpt nya vinterdäck som måste köras in i 50 mil med en max hastighet av 90 km/h. ja ja nog gnällt om det.
Väl nere på NK var det struligare än någonsin innan jag kom igång, en massa vikarire då det var stort manfall bland ordinarie personal. Mina muggar var slut (fanns minst 1000 st när jag åkte därifrån sist) som förvarades i en kartong med mitt namn på. Skedarna var slut, låg i samma jävla kartong som inte ens gick att finna spår av. Efter en tids strul hittade jag muggar i butiken som jag lade beslag på så att jag kunde börja någon gång.
På vägen hem gick det kanon bra hem till janne bónin i Uppsala och vidare ända fram till strax före Gävle(ja ni läste rätt) då började jag bli lite små seg, så jag stannade på macken vid "Bro restaurangen" och köpte vatten och Red Bull för att piggna i, med eftersom dom 15-20 espressos jag dragit undr dagen inte hjälpt borde jag kunna räkna ut med arselet att en sketen Red Bull inte heller skulle ha hjälpt.
Strax efter Hofors nickade jag till en gång sedan en gång till, och då kände jag att nu är det dax att ta ett drastiskt beslut om jag ska hålla mig på vägen resten av resan hem. Pang , så vaknade med ett ryck bakom ratten, hjärtat slog frivolter i kroppen och jag slet brutalt tag i ratten innan jag insåg att jag parkerat bilen med motorn i gång (tog ett klokt beslut starx före). Har nog inte blivit så rädd sedan lilla F fick feberkramp första gången och jag todde han skulle dö i väntan på ambulansen.
Nästa gång ska jag försöka sova lite bättre natten före,,,,,
I går fredag var jag ner till NK för att dema lite espressomaskiner och Mauro kaffe igen, och kom i säng på tok för sent för att det skulle vara bra. Dagen började med att jag fick sitta och åka i 90 km/h hela vägen ner t o m på 110 väg. Vad är anledningen till detta då? Jo har precis köpt nya vinterdäck som måste köras in i 50 mil med en max hastighet av 90 km/h. ja ja nog gnällt om det.
Väl nere på NK var det struligare än någonsin innan jag kom igång, en massa vikarire då det var stort manfall bland ordinarie personal. Mina muggar var slut (fanns minst 1000 st när jag åkte därifrån sist) som förvarades i en kartong med mitt namn på. Skedarna var slut, låg i samma jävla kartong som inte ens gick att finna spår av. Efter en tids strul hittade jag muggar i butiken som jag lade beslag på så att jag kunde börja någon gång.
På vägen hem gick det kanon bra hem till janne bónin i Uppsala och vidare ända fram till strax före Gävle(ja ni läste rätt) då började jag bli lite små seg, så jag stannade på macken vid "Bro restaurangen" och köpte vatten och Red Bull för att piggna i, med eftersom dom 15-20 espressos jag dragit undr dagen inte hjälpt borde jag kunna räkna ut med arselet att en sketen Red Bull inte heller skulle ha hjälpt.
Strax efter Hofors nickade jag till en gång sedan en gång till, och då kände jag att nu är det dax att ta ett drastiskt beslut om jag ska hålla mig på vägen resten av resan hem. Pang , så vaknade med ett ryck bakom ratten, hjärtat slog frivolter i kroppen och jag slet brutalt tag i ratten innan jag insåg att jag parkerat bilen med motorn i gång (tog ett klokt beslut starx före). Har nog inte blivit så rädd sedan lilla F fick feberkramp första gången och jag todde han skulle dö i väntan på ambulansen.
Nästa gång ska jag försöka sova lite bättre natten före,,,,,
Kommentarer
Postat av: Ladyboss
Det är precis det här jag är rädd för, ni kan inte jobba som ni gör. Var rädda om varandra,jag älskar er.
Trackback